maddox

Lördagen 19.11 kändes det som att jag hade hemsk mensvärk, det var väl runt 11 och en liten bit av slemproppen gick. Jag tyckte "blääää" och tänkte inte mer på det. Åkte sedan till farmors och efter det till mammas och pappas. Jag hade en enda sammandragning under hela den tiden och det gjorde ONT.
Kom hem kanske runt 21 och lite senare fick jag värkar. Jag sa åt sambon att vi får väl en unge sedan på tisdag eller onsdag. Det var ungefär 6 minuter mellan värkarna men de höll bara på i ca en minut. Jag tog en panadol och försökte sova. Somnade runt 2 och vaknade 05.17 av en värk. Jag sa då åt sambon att det är nog först på onsdag eller torsdag som ungen ploppar ut men han var säker på att bebis skulle komma redan då på söndag.
Jag somnade om igen och vaknade sedan efter 9 och hade värkar. De kom med fyra minuters mellanrum och jag tog en panadol, jag duschade och stod och skaka på rumpan och gick runt i lägenheten. Resten av slemproppen släppte och det tyckte jag var riktigt "blääääääääääää!"
Sambon åkte till sina föräldrars för att ge dem min nyckel så de kunde mata katten sedan och för att titta på sin brors bil. Då kom värkarna med två-tre minuters mellanrum, men höll inte på så länge. Det gjorde inte alls så ont som jag hade förväntat mig så därför tog det en stund innan jag förstod att det faktiskt var värkar.
13.45 blev jag inskriven vid BB, 3cm öppen. Satt i badet en stund, tills jag trodde jag skulle pissa på mig. Då fick vi åka in i förlossningsrummet. Jag trodde då att ungen skulle ploppa ut 22.11 men sambon trodde nog det var 20.11 bebis skulle komma. Timmarna gick och värkarna blev lite jobbigare. Runt 18 var de så jobbiga att det inte fanns något mellanrum utan smärta. Jag fick värmedynor och en spruta i rumpan. Jag var väl öppen 4cm och det var något som var stramt så sprutan skulle dämpa smärtan lite och mjuka upp det där strama. Smärtlindrande var det verkligen inte. Barnmorskan skulle ha mig att sitta så hon kunde ta CTG kurva och värkarna var så kraftiga att de inte slapp helt med på kurvan. Hon fick ta och ställa om den sedan så de kom med.
Barnmorskan jag hade då var inte bra alls. Jag visste ju inget om smärtlindring och jag sa att jag tar vad jag får och hon erbjöd mig bara lustgas och värmedynor. Lustgasen gjorde allting värre, gjorde då så ont att jag låg och visste inte hur jag skulle kunna andas mig genom värkarna. Jag sa: "jag vill int na mejr! jag vill int va me!" Men inte kunde jag ju sticka därifrån och tro att bebis skulle komma ut på något annat sätt. Värkarna var så jobbiga att jag låg och frös så jag skakade.
Klockan 22.00 fick jag en ny barnmorska och då även epiduralbedövning, det bästa under hela förlossningen! Jag somnade då och var så lycklig. Kände ingen smärta utan de sammandragningar jag kände kittlades lite i nedre delen av magen.
Jag sov då till något före 00 och då klockan var 00 så gick vattnet. Kändes som att en hel sjö rann ut, riktigt kul kändes det fast det blev kallt. Värkarna började även kännas av då vattnet gick så jag fick lite mer bedövning.
Klockan 01.20 efter 16 timmar och 20 minuter med värkar fick jag börja krysta. Låg först på rygg medan sambon tryckte mitt huvud mot mitt bröst och jag skulle försöka krysta ut barnmorskans fingrar så jag fick kläm på hur jag skulle krysta. Fyfan vad ont det gjorde och vad jobbigt det var. Jag kände att jag inte skulle klara av det. En till barnmorska kom in och jag fick ligga på sidan och krysta, jag tyckte att inget hände och det gjorde så ONT! För ont för att jag skulle kunna gråta, för ont för att jag skulle kunna skrika. Jag sa bara att jag inte kommer att klara av det, de MÅSTE hjälpa mig! Fick svaret att "du klarar det, jag hjälper sen då jag kan."
Barnmorskan sa "oj, va myki hår" och jag kände mig förolämpad och tänkte nästan säga åt henne att hon kunde ju ha kläckt ur sig då innan att man borde sticka och vaxa sig då innan man ska föda. Tog länge innan jag förstod att det var bebis huvud som hon såg, haha.
Fick lägga mig på andra sidan och fortsätta krysta, blev bara värre och värre. Kändes som att jag gick sönder helt och hållet.
Fick lägga mig på rygg igen och fortsätta krysta. Sambon tryckte mitt huvud mot mitt bröst, den ena barnmorskan drog upp mitt ben, jag drog upp mitt andra ben och tog i allt vad jag hade. Då fick jag plötsligt inte krysta mera utan var tvungen att flåsa. Det var jobbigt, riktigt jobbigt. Jag såg ju huvudet och jag fick inte trycka ut ungen!! Sedan fick jag ÄNTLIGEN börja krysta lite smått igen och flåsa. Krysta och flåsa. Krysta och flåsa. Då kom hela huvudet ut och så krystade jag en gång till och då kom en sån skön känsla då hela kroppen kom ut.
Klockan var då 02.01 och jag sa "en flicka" och fick äntligen lägga mig ner igen. Jag fick upp lillflickan på magen, navelsträngen var för kort för att hon skulle slippa upp på mitt bröst.
Sambon klippte av navelstängen och jag låg och kände på våran skrikande flicka. Så fin och så mycket hår. Det finaste jag någonsin sett. Hon skrek så tårarna rann.
Nio minuter efter att bebis kommit ut kom moderkakan ut. Märkte det inte ens, men sambon sa att barnmorskan satt och drog i navelsträngen tills moderkakan kom ut.
Blev sedan sydd, flickan kom ut som superman så hon "rev" upp mig. 6-7stygn fick jag, gjorde ont att bli sydd mellan benen.
Den andra barnmorskan vägde och mätte flickan vår. 50cm och 3715. Helt perfekt. Hon fick 9-10-10 apgar poäng, perfekt liten flicka.
Jag och sambon fick något att äta och dricka medan barnmorskan klädde på flickan.
Innan vi fick åka in till avdelningen och vårat rum skulle jag duscha och det var ju inte alls mycket blod. Jag hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare att föda barn och att det skulle ha varit mera blod. Jag förlorade endast 4dl blod under hela förlossningen! Men minst sjuttielva liter rann ur mig när jag steg upp sedan morgonen efter.

Sista magen bilden, vecka 39+6

Jättefina kläder fick jag, haha.

Sambon fick bara fina skor.

Jag hade ont och det var en plåga att sitta.

:)

Så ny och fin :)