maddox

Var och hälsa på mamma och pappa idag, jag och mamma åkte en sväng till mormors och morfars :)
Mamma och pappa hade även en mus inne, smällde till en gång så var den i fällan, haha. Och när jag kom hem blev lillkissen(som för tillfället heter Max) mycket glad och jag fick inte åka någonstans utan honom, pep så mycket han bara hann och kunde när jag var på wc, stackaren. Och inte ville han heller gå på lådan utan mig så jag har fått stå "lådvakt" åt honom. Han har klättrar överallt på mig och bråkat med min putnavel och nu sover han. Skönt så jag slipper kolla så han inte leker med sladdarna för en stund.
Väntar på att klockan ska närma sig 23 så jag får hämta sambon.

Forskning har visat att stresshormoner kan påverka bebisen, så se till att koppla av, ha kul och ta det lungt.

Bebisen är fullt utvecklad och är egentligen redo att födas, men växer fortfarande och bildar mer fett, upp till 15 gram om dagen. Om detta är din första graviditet så är det vanligt att förlossningen sker närmare 40 veckor eller kort där efter, medan om det inte är ditt första barn så är det mer sannolikt att du föder tidigt. Se till att väskorna är packade!

Blev ju kattägare idag då. Söt liten typ som ligger och sover för tillfället. Har suttit och funderat vad katten ska heta, men vi borde kanske kolla om det är en frass eller "keshu" först :)
Lyckades faktiskt somna runt 9 imorse, vaknade runt 12 och det var så skönt att sova länge :) skulle jag bara kunna sträcka på mig så skulle det ha varit ännu lite bättre, men nöjd och glad har jag passat på att vara idag då.

Underbart rådgivningsbesök, ett av de bästa faktiskt! Gumman jag brukar vara till var ledig så jag var till den bättre :D
Och min viktuppgång skulle jag inte ha kunnat göra något åt för jag samlade på mig en massa vätska fick jag veta.
Denna gång hade jag gått ipp 550g/vecka, superbra med tanke på att för två veckor sedan gick jag upp 1131g/vecka. Mitt blodtryck var 110/70 och mitt HB hade blivit jättebra, 119 :) nästbästa det varit under hela graviditeten, ja nästan under hela mitt liv har jag för mig. SF-måttet var 33, blodsocker 3.9. Bebis tyckte inte om då hon petade på min mage, h*n var lite arg till först så pulsen låg på över 160, lugnade sig sedan och låg runt 130. Bebis ligger i hjässläge ännu, tack och lov :)
Rådgivningsgumman skulle oxå ta ett tredje sista blodprov eftersom jag är RH negativ, först pickade hon i vänster armveck men hittade ingen blodåder, sedan pickade hon i höger armveck men hittade inte då heller så väl omplåstrad och snurrig i bollen fick vi åka in till staden till laboratoriet och där blev jag pickad i vänster armveck, skulle klämma ihop handen så hårt jag bara kunde, så pickade hon och jag glömde slappna av. Blev jättesnurrig och försökte andas och slappna av, men jag kunde inte slappna av. Hon grävde lite i armen innan hon hittade någon ådra, huuä. Mådde lite illa efteråt så vi åkte till McDonald's och äta. Var sen till prisma och köpte mer järntillskott(tre flaskor har åkt på ca en månad) och gick runt där en bra stund, tills jag fick ont och kände mig svimfärdig, då åkte vi hem och usch vad ont jag hade under hela vägen hem.
Jo, fick oxå veta att mina smärtsamma sammandragningar är förvärkar så får väl börja kalla dem det istället för sammandragning, haha :)

Bebisen

Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.

Du

Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.

Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.

Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC. Du kan läsa mer om praktiska råd inför förlossningen här.

Sambon är ute och letar någon hare att skjuta på. Hoppas han inte hittar någon, för jag vill nog inte äta hare :)
Funderar på att dra med sambon ut och gå senare, kanske åka och posta brevet till Fpa.
Igår var mamma, pappa och lillasyrran hit. Konstigt nog tyckte mamma oxå om cheesecaken och jag vet ännu inte vad jag tycker om den. Den är konstig.
Igår fick jag en jättekonstig sammandragning, började med att jag fick riktigt ont i ryggen(nedre delen) och så när sammandragningen kom gjorde det bara mer och mer ont, visste för en stund inte om jag skulle gråta, försöka slippa och ligga ner eller ramla av stolen så jag gjorde inget av det. Fick några minuter senare en liknande, den gjorde inte lika ont som tur.

Har så svårt att somna så inatt har varit så gott som sömnlös. När jag äntligen fått somnat så kom alarmet på, då skulle sambon upp och det var 20 före 6, sedan det har jag inte kunnat sova mera. SUCK.
Var till BB igår och kolla, såg även två nyfödda ungar och herregud vad små de var! PYTTESMÅ! Ser ju dubbelt större ut på bild, jag minns inte att lillsyrran någonsin var sådär liten. Och här har jag suttit och läst om att de har så stora huvuden och blablabla, pyttsan. Minimala är vad de där bebisarna var. Jag kommer ju laga sönder bebisen eller något om h*n oxå är sådär pytteliten. Såg ju mycket mindre ut än dockor t.o.m.
Eftersom jag är förstföderska så får väl sambon sova med mig på BB när bebisen kommit ut, och även innan bebisen kommit ut om vi hamnar att övernatta på BB då. Det konstiga är att de har besökstider, men ingen får komma på besök. Barnets pappa och syskon får ju komma till BB, men ingen annan. Så mamma får inte hälsa på mig :(
Det var nog helt annorlunda än jag föreställt mig, hur skulle man orka ligga i förlossningssalen ännu i två timmar efter att bebis kommit ut. Vad hade de tänkt man skulle göra ifall man får riktigt tråkigt, hänga i ringarna som pinglade ner från taket eller? Tyvärr fick vi ju inte se en sån där förlossningsstol, eller vad det nu än hette, så jag ser ännu en wc framför mig då jag tänker på det, haha. Tror jag ska ta och testa den sen, bara för att.

Idag ska jag baka bullar, lycka till säger jag bara. Våran spis slutade fungera igår mitt i plättstekningen. Jättekul då man har ungefär halva smeten kvar och spisen slutar fungera. Hänt så en gång förr, då försökte jag koka potatis i fem timmar! Ska ta och ringa och klaga på spisen(igen) lite senare. Sist så pillade bara en gubbe lite på någon pinne så var luckan rak och fin igen, han sa att han skulle komma med ett ugnsgaller åt oss om någon dag och det var i maj han sa det. Tycker inte om att bo i lägenhet, får inte ens fixa saker själv heller. Nästan så man måste gå på tå för att inte råka fixa ett märke på någon vägg eller nåt, och våra väggar är dåligt målade. Har dåligt övermålade fläckar lite här och där. Men snart, snart ska jag bo i ett hus. Hoppas jag iaf.

Annars så hade jag planerat att 1:a oktober skulle jag plocka fram en burk dit sambon skulle få släppa 1€ varje gång han svär så han skulle sluta svära så inte bebis sen börjar svära så mycket. Men inte har jag fått fram den burken. Bebis skulle vara rik om jag skulle ha plockat fram burken 1:a oktober.
Anledningen till att jag vill att sambon ska sluta svära är just för att jag vet att ungar lätt tar efter sina föräldrar. Jag växte upp med mamma och pappa som inte brukar svära, endast då de blivit så arga att det inte funnits ord som kunde beskriva hur arga de varit har det kommit någon liten svordom ur dem och då har vi förstått hur otroligt arga de varit. När jag var liten och passade på att svära lite så fick jag munnen tvättad med tvål, haha. Och faktiskt så har vi inte svurit så mycket, det är jag glad över. Men då igen sambons familj, där svär de och har nog alltid gjort det, den ena värre än den andra - haha. Och jag vill verkligen inte att min bebis ska svära så om inte jag eller sambon svär så kanske inte bebis svär inför oss sen när h*n blivit större. Vill ju inte att första ordet ska vara "fan". Haha, och jag som bara för en tid sedan tänkte att det är skitsamma om mina ungar svär sedan, men nejdå, det var inte alls skitsamma. Vill inte att bebis ska prata fult, vill inte att bebis ska ha föräldrar som pratar fult. Bara att försöka få fram den där burken nu då för jag tycker sambon bara svär mer och mer för var dag.

Bebisen

Bebisen väger nu omkring 2.5 kg och är c:a 47 cm lång. Den här veckan har bebisens naglar definitivt nått kanten av fingrarna. Vid förlossningen kan naglarna se ganska långa och spetsiga ut. Bebisen riskerar inte lika mycket att riva sig själv med naglarna eftersom det är så ont om utrymme i livmodern vid det här laget.

Bebisen fortsätter att bygga sina fettdepåer och blir allt knubbigare och rundare. Bebisen börjar utveckla sitt eget immunförsvar.

Du

Livmoderns övre del har nu vuxit ungefär 15 cm ovanför naveln och din viktökning ligger sannolikt omkring 10.8 till 13 kg. De flesta kvinnor börjar känna rejält sig tunga och otympliga och börjar tänka "ska bebisen aldrig komma ut?". Vissa får problem med att äta och att andas djupt. Det kan då vara bra att äta lite men ofta för att inte ytterligare öka sitt obehag.

Livmoderhalsen kommer att börja utvidgas under de kommande veckorna för att bebisens huvud och kropp så småningom skall kunna passera ut genom förlossningskanalen. Livmoderhalsen behöver vara 10 cm öppen för att bebisen skall kunna förlösas.

Om det känns tungt just nu, håll ut! Det är bara några få veckor kvar och alla besvär och obehag kommer snart att få sin belöning!

Märkte idag att rådgivningsgumman inte lyssnar på mig. Förra gången pratade hon en massa om depressioner när man är gravid och när man just har fött barn, hon frågade av mig om jag känner mig deprimerad och jag sa NEJ. Hon sa då oxå åt mig att jag MÅSTE ringa de jag umgicks med förr för jag kommer bli jättedeprimerad om jag inte har någon att prata med, well... Jag klarar mig superbra med bara mamma. Likaså så MÅSTE jag ta telefonnummer av de andra som är på förberedande kurs. Troligt att jag skulle göra det, jag är mycket yngre och den ena sitter och stirrar dumt på mig lite nu som då. Så jag tycker inte riktigt om dem, vet inte varför men. Så varför skulle jag hålla kontakt med någon jag aldrig ens pratat med och som jag känner mig obekväm att vara nära?
Nåja, hur som helst. Rådgivningsgumman frågade av min sambo om han märkt att min depression(VAD?!) blivit bättre och vi båda satt som frågetecken. Vilken depression?! LYSSNAR HON ENS?!
Fanns mycket att klaga på idag, min viktuppgång, mitt HB och att jag inte tagit upp kontakten med dem jag umgicks med förr. Jag kommer inte ta upp kontakt, behöver dem inte. Märkte redan i skolan att jag mognat för mycket för att kunna tycka det är kul att umgås med dem, känns konstigt men så är det. Jag har inte samma humor längre heller och jag tar illa upp av deras "tjockis"-skämt. Så nej, jag tar ingen kontakt.
Hade ökat i vikt med 1131g/vecka och fick rådet att äta mindre, tills hon frågade om jag brukade småäta, jag svarade att jag hade slarvat med ätandet så jag hade ätit för lite och därför ökat så mycket i vikt. Glömde t.o.m bort att äta varm mat vissa dagar, ajabaja. Men nåja, jag ska äta oftare.
Mitt HB var 111 så det hade inte ändrast sedan förra veckan så jag ska ta järntillskott två ggr/dag, känns inte bra att jag ska göra det eftersom jag läst att man INTE får ta mer än den rekommenderade dosen och jag tar järntillskott i flytande form så inte mer än 20ml/dag, men tydligen ska jag ta 40ml/dag nu då...
Blodtrycket var bra, sa hon. 110/60.
Tack och lov tjatade hon inte på om sockerbelastning denna gång, hon accepterade(och lyssnade) då jag sa att jag inte vill.
SF-måttet var 32, och bebisen ligger i 1:a hjässläget(=ligger med ryggen mot min vänstra sida och huvuder neråt). Bebisen hade sjunkit men är inte fixerad ännu. Bebis puls var 142.
Nästa gång blir 27.10 och då ska jag till en annan gumma, TACK OCH LOV! Fick en rolig pissburk med hem, hehe. Ska nämnligen hålla mig i fyra timmar och att hålla sig ända tills vi är i Esse går nog inte, haha. Blodprov ska hon ta då oxå, sista gången hoppas jag. Och så ska det väl bli att kolla blodsockret då oxå. Vet inte varför dendär gumman jag går till ska envisas så med att fortsätta ta blodsockret nu när det alltid varit riktigt bra, det var ju t.o.m bara 4.6 då jag ätit jättesött morgonmål bara ungefär en timme innan. Men nåja, det är ju bara ett stick i fingret.

Graviditeten har börjat bli lite jobbig nu. Antingen sparkar bebis på mina revben, trycker på min pissblåsa, försöker trycka sig ut genom mina revben eller så har jag sammandragningar eller ont. Och tydligen får man inte tycka det är jobbigt att ha ont när man är gravid, för det är ju "så mycket skönare att trycka ut en vattenmelon"(fick jag höra då jag klagade på att jag är så otränad att jag får ont direkt jag gör något).
Vad är det som ger icke-gravida rätt att klaga på att de har ont för att de har mensvärk, sträckt foten, huvudvärk, magknip och sånt? Varför får inte en som är gravid klaga på att man har ont i ryggen, benen eller att det känns som att man skulle gå runt med mensvärk hela tiden?
Sjuk värld.
Jag säger inte att det gör mer ont att ha ont i ryggen än att föda barn. Jag vet ju inte hur ont det gör, men det är en smärta som går om, en smärta som ger en ett barn. Och det är väl inte någon smärta som sitter i i flera veckor?
Ibland när jag får höra att jag inte ska klaga för jag ska trycka ut en unge så skulle jag ha sån enorm lust att ge personen en sådan hård smäll på käften att personen aldrig i hela sitt liv skulle klaga ifall den skulle få ont efter det. Jag är en människa fast jag är gravid, JAG HAR OXÅ ONT, JAG KÄNNER SMÄRTA! Och som de flesta så tycker jag inte om smärta heller. Ibland vill jag vara ledsen för att jag har ont, ibland vill jag klaga på att jag har ont och jag har fan i mig lika mycket rätt att klaga över fjantiga smärtor som alla andra har!
Vet ni vad, JAG HAR ONT I MIN RYGG, MINA HÖFTER, MINA LÅR, MINA REVBEN OCH MINA FÖTTER! Och jag har lika mycket rätt som varje människa i hela världen att klaga på att jag har ont. För jag är oxå en människa.
Hoppas personer som tycker man inte får klaga över att man har ont när man är gravid får sjukt ont när de är gravida, hoppas någon säger åt dem oxå att de inte ska klaga för de ska ju ändå föda barn. HOPPAS det så lär de idioterna sig något.

Bebisen

Din bebis längd är denna veckan ungefär 32 cm från huvud till stjärt och 46 cm totalt. Den väger nu omkring 2.2 kg. Håret fortsätter att växa sig längre och tjockare. Bebisens hårfärg kommer troligen att förändras efter förlossningen, så om den är blond finns det en chans att det mörknar senare eller vice versa.

Det mesta av lanugohåret trillar av vid den här perioden, men vernixproduktionen ökar. Bebisen tar kalcium från dig för att kunna bilda skelett så därför är det viktigt att du för i dig mycket kalcium, antingen genom att dricka mjölk och/eller genom kosttillskott.

Om du skulle föda bebisen nu skulle den klara sig bra utanför livmodern, den största skillnaden mot ett fullgånget barn är lungornas mognad. även om lungorna i vecka 34 inte är helt färdigutvecklade så är chanserna goda att bebisen skulle klara sig utan intensivvård.

Bebisen flyter inte längre omkring utan vilar på livmodern. Naglarna har nu vuxit över kanten på fingrarna och bebisen kan riva sig på dem.

Du

Från naveln är det c:a 14 cm till den övre delen av din livmoder, men tänk på att detta mått kan variera från individ till individ. Du ska inte oroa dig om du inte har exakt samma mått som dina gravida vänner så länge som du växer som du skall. En växande livmoder är ett tecken på att bebisen där inne växer bra.

Dina Braxton-Hickssammandragningar tilltar i styrka och frekvens allteftersom din kropp förbereder sig för förlossningen. Sammandragningarna börjar i övre delen av livmodern som blir spänd och hård för att sedan sprida sig nedåt och slappna av. Många misstar de här "övningssammandragningarna" för verklilga förlossningsvärkar, men det är oftast falskt alarm. Ett sätt att avgöra om det är Braxton-Hicks eller "verkliga" sammandragningar kan vara att gå omkring en stund. Om spänningen då släpper, och om det inte gör ont så är det nästan säkert Braxton-Hicks du upplever

Idag var lillsyrran till Kokkola. Smart som jag var så kom jag först på för en timme sen att vi inte ätit idag, så blev att koka lite ris och värma någon köttsås. Lite orolig är jag allt då lillasyrran äter ju nästan inget! Visst hade jag oxå såna perioder, men bara för det behöver ju inte hon göra så. Speciellt inte eftersom hon håller på med så mycket.
Jag och sambon var ut och köra en sväng oxå och nu väntar vi som bäst på att bastun ska bli varm. Måste ju passa på att vara i bastun sålänge vi nu är här, för det kostar att vara i bastu hemma hos oss och den är till för alla som bor i lägenheterna, uäck.
Lillasyrran ska snart åka iväg igen, hon ska vara hos sin kompis och jag har ännu inte fått i huvudet varför vi egentligen var tvungna att komma och titta till henne då hon ändå inte är hemma.

Det tog sin tid, nu har det börjat bli jobbigt att vara gravid. Jag har ont, det känns som att bebis skulle kunna ramla ut när som helst och det blir bara svårare att somna. Sammandragningar har jag ofta och jag mår dåligt på kvällarna om jag äter och jag måste ju äta. Men ännu får bebis allt ta och stanna kvar, ut ska h*n inte ännu på några veckor.
Var och hälsa på mamma och pappa igår, de åkte till Kreta idag. Så fredag - söndag ska jag och sambon vara hos mammas och pappas och "sköta" lillsyrran. På söndag kommer då storasyrran och hennes sambo och tar över "skötandet" haha. Fast egentligen så slipper vi ju att ta hand om lillsyrran, hon ska på disco på fredag och till Kokkola på lördag, jag oxå vill till Kokkola :( men nej, sjukt jobbigt att gå i butik och jobbigt även för den stackare som måste gå med mig, haha.
Idag ska vi till sambons mammas och pappas, sambon ska försöka fixa den andra bilen.
Nu ska jag titta på HIMYM :)

Bebisen

Nu väger bebisen c:a 2 kg och mäter totalt omkring 45 cm från topp till tå.

Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livemodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig. Den sover mycket under den här perioden, precis som en nyfödd bebis. Ögonen rör sig under REM-sömnen, och forskarna tror att fostret drömmer livfullt inne i livmodern.

När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner. Bebisen har sannolikt valt en förlossningsposition nu och ligger antingen med huvudet nedåt eller uppåt (sätesbjudning). När barnmorskan känner på din mage så kan hon känna hur barnet ligger och eventuellt försöka vända det om det ligger med stjärten först.

Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor.

Ögonen är öppna under vakenperioderna och färgen på dem är vanligen blå, oberoende av vad den permanenta färgen senare kommer att bli, då pigmenteringen inte är färdigutvecklad. Den slutliga pigmenteringen kräver att ögonen utsätts för ljus och sker vanligen inom några veckor från förlossningen.

Du

Din livmoder befinner sig nu c:a 15 cm ovanför din navel. Din viktökning ligger förmodligen mellan 10-13 kg. Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid!

Produktionen av röda blodkroppar har nu börjat komma ikapp och blodbristen och andfåddheten som du kanske upplevde tidigare börjar avtaga under den här perioden.