Måndag
Graviditeten har börjat bli lite jobbig nu. Antingen sparkar bebis på mina revben, trycker på min pissblåsa, försöker trycka sig ut genom mina revben eller så har jag sammandragningar eller ont. Och tydligen får man inte tycka det är jobbigt att ha ont när man är gravid, för det är ju "så mycket skönare att trycka ut en vattenmelon"(fick jag höra då jag klagade på att jag är så otränad att jag får ont direkt jag gör något).
Vad är det som ger icke-gravida rätt att klaga på att de har ont för att de har mensvärk, sträckt foten, huvudvärk, magknip och sånt? Varför får inte en som är gravid klaga på att man har ont i ryggen, benen eller att det känns som att man skulle gå runt med mensvärk hela tiden?
Sjuk värld.
Jag säger inte att det gör mer ont att ha ont i ryggen än att föda barn. Jag vet ju inte hur ont det gör, men det är en smärta som går om, en smärta som ger en ett barn. Och det är väl inte någon smärta som sitter i i flera veckor?
Ibland när jag får höra att jag inte ska klaga för jag ska trycka ut en unge så skulle jag ha sån enorm lust att ge personen en sådan hård smäll på käften att personen aldrig i hela sitt liv skulle klaga ifall den skulle få ont efter det. Jag är en människa fast jag är gravid, JAG HAR OXÅ ONT, JAG KÄNNER SMÄRTA! Och som de flesta så tycker jag inte om smärta heller. Ibland vill jag vara ledsen för att jag har ont, ibland vill jag klaga på att jag har ont och jag har fan i mig lika mycket rätt att klaga över fjantiga smärtor som alla andra har!
Vet ni vad, JAG HAR ONT I MIN RYGG, MINA HÖFTER, MINA LÅR, MINA REVBEN OCH MINA FÖTTER! Och jag har lika mycket rätt som varje människa i hela världen att klaga på att jag har ont. För jag är oxå en människa.
Hoppas personer som tycker man inte får klaga över att man har ont när man är gravid får sjukt ont när de är gravida, hoppas någon säger åt dem oxå att de inte ska klaga för de ska ju ändå föda barn. HOPPAS det så lär de idioterna sig något.
