maddox

Tänk att det redan är en vecka sedan tösen föddes :)
Inatt hade stackaren ont i magen, låg och skrek och tryckte allt vad hon kunde men inget brak kom i blöjan. Från 1 till 7 skrek hon, sedan sov hon till 20 före 12. Jag och sambon fick inte sova så länge som tösen inte, 10 steg jag upp och skulle pissa i en burk som sambon skulle åka med till rådgivningen. Vid förlossningen tömde de min blåsa med någon konstig kanyl-liknande sak så det skulle kollas att jag inte hade fått några bakterier i blåsan.
Imorgon kommer rådgivningsgumman hit och ska väga bebisen.
Kom på att jag inte hann läsa om vecka 40, lilltösen föddes ju vecka 40+0. Jag som trodde jag ännu skulle få gå runt med stor mage.

Lördagen 19.11 kändes det som att jag hade hemsk mensvärk, det var väl runt 11 och en liten bit av slemproppen gick. Jag tyckte "blääää" och tänkte inte mer på det. Åkte sedan till farmors och efter det till mammas och pappas. Jag hade en enda sammandragning under hela den tiden och det gjorde ONT.
Kom hem kanske runt 21 och lite senare fick jag värkar. Jag sa åt sambon att vi får väl en unge sedan på tisdag eller onsdag. Det var ungefär 6 minuter mellan värkarna men de höll bara på i ca en minut. Jag tog en panadol och försökte sova. Somnade runt 2 och vaknade 05.17 av en värk. Jag sa då åt sambon att det är nog först på onsdag eller torsdag som ungen ploppar ut men han var säker på att bebis skulle komma redan då på söndag.
Jag somnade om igen och vaknade sedan efter 9 och hade värkar. De kom med fyra minuters mellanrum och jag tog en panadol, jag duschade och stod och skaka på rumpan och gick runt i lägenheten. Resten av slemproppen släppte och det tyckte jag var riktigt "blääääääääääää!"
Sambon åkte till sina föräldrars för att ge dem min nyckel så de kunde mata katten sedan och för att titta på sin brors bil. Då kom värkarna med två-tre minuters mellanrum, men höll inte på så länge. Det gjorde inte alls så ont som jag hade förväntat mig så därför tog det en stund innan jag förstod att det faktiskt var värkar.
13.45 blev jag inskriven vid BB, 3cm öppen. Satt i badet en stund, tills jag trodde jag skulle pissa på mig. Då fick vi åka in i förlossningsrummet. Jag trodde då att ungen skulle ploppa ut 22.11 men sambon trodde nog det var 20.11 bebis skulle komma. Timmarna gick och värkarna blev lite jobbigare. Runt 18 var de så jobbiga att det inte fanns något mellanrum utan smärta. Jag fick värmedynor och en spruta i rumpan. Jag var väl öppen 4cm och det var något som var stramt så sprutan skulle dämpa smärtan lite och mjuka upp det där strama. Smärtlindrande var det verkligen inte. Barnmorskan skulle ha mig att sitta så hon kunde ta CTG kurva och värkarna var så kraftiga att de inte slapp helt med på kurvan. Hon fick ta och ställa om den sedan så de kom med.
Barnmorskan jag hade då var inte bra alls. Jag visste ju inget om smärtlindring och jag sa att jag tar vad jag får och hon erbjöd mig bara lustgas och värmedynor. Lustgasen gjorde allting värre, gjorde då så ont att jag låg och visste inte hur jag skulle kunna andas mig genom värkarna. Jag sa: "jag vill int na mejr! jag vill int va me!" Men inte kunde jag ju sticka därifrån och tro att bebis skulle komma ut på något annat sätt. Värkarna var så jobbiga att jag låg och frös så jag skakade.
Klockan 22.00 fick jag en ny barnmorska och då även epiduralbedövning, det bästa under hela förlossningen! Jag somnade då och var så lycklig. Kände ingen smärta utan de sammandragningar jag kände kittlades lite i nedre delen av magen.
Jag sov då till något före 00 och då klockan var 00 så gick vattnet. Kändes som att en hel sjö rann ut, riktigt kul kändes det fast det blev kallt. Värkarna började även kännas av då vattnet gick så jag fick lite mer bedövning.
Klockan 01.20 efter 16 timmar och 20 minuter med värkar fick jag börja krysta. Låg först på rygg medan sambon tryckte mitt huvud mot mitt bröst och jag skulle försöka krysta ut barnmorskans fingrar så jag fick kläm på hur jag skulle krysta. Fyfan vad ont det gjorde och vad jobbigt det var. Jag kände att jag inte skulle klara av det. En till barnmorska kom in och jag fick ligga på sidan och krysta, jag tyckte att inget hände och det gjorde så ONT! För ont för att jag skulle kunna gråta, för ont för att jag skulle kunna skrika. Jag sa bara att jag inte kommer att klara av det, de MÅSTE hjälpa mig! Fick svaret att "du klarar det, jag hjälper sen då jag kan."
Barnmorskan sa "oj, va myki hår" och jag kände mig förolämpad och tänkte nästan säga åt henne att hon kunde ju ha kläckt ur sig då innan att man borde sticka och vaxa sig då innan man ska föda. Tog länge innan jag förstod att det var bebis huvud som hon såg, haha.
Fick lägga mig på andra sidan och fortsätta krysta, blev bara värre och värre. Kändes som att jag gick sönder helt och hållet.
Fick lägga mig på rygg igen och fortsätta krysta. Sambon tryckte mitt huvud mot mitt bröst, den ena barnmorskan drog upp mitt ben, jag drog upp mitt andra ben och tog i allt vad jag hade. Då fick jag plötsligt inte krysta mera utan var tvungen att flåsa. Det var jobbigt, riktigt jobbigt. Jag såg ju huvudet och jag fick inte trycka ut ungen!! Sedan fick jag ÄNTLIGEN börja krysta lite smått igen och flåsa. Krysta och flåsa. Krysta och flåsa. Då kom hela huvudet ut och så krystade jag en gång till och då kom en sån skön känsla då hela kroppen kom ut.
Klockan var då 02.01 och jag sa "en flicka" och fick äntligen lägga mig ner igen. Jag fick upp lillflickan på magen, navelsträngen var för kort för att hon skulle slippa upp på mitt bröst.
Sambon klippte av navelstängen och jag låg och kände på våran skrikande flicka. Så fin och så mycket hår. Det finaste jag någonsin sett. Hon skrek så tårarna rann.
Nio minuter efter att bebis kommit ut kom moderkakan ut. Märkte det inte ens, men sambon sa att barnmorskan satt och drog i navelsträngen tills moderkakan kom ut.
Blev sedan sydd, flickan kom ut som superman så hon "rev" upp mig. 6-7stygn fick jag, gjorde ont att bli sydd mellan benen.
Den andra barnmorskan vägde och mätte flickan vår. 50cm och 3715. Helt perfekt. Hon fick 9-10-10 apgar poäng, perfekt liten flicka.
Jag och sambon fick något att äta och dricka medan barnmorskan klädde på flickan.
Innan vi fick åka in till avdelningen och vårat rum skulle jag duscha och det var ju inte alls mycket blod. Jag hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare att föda barn och att det skulle ha varit mera blod. Jag förlorade endast 4dl blod under hela förlossningen! Men minst sjuttielva liter rann ur mig när jag steg upp sedan morgonen efter.

Sista magen bilden, vecka 39+6

Jättefina kläder fick jag, haha.

Sambon fick bara fina skor.

Jag hade ont och det var en plåga att sitta.

:)

Så ny och fin :)

Firar BF med värkar med fyra minuters mellanrum, toppen.
Fick värkar redan inatt, då med sex minuters mellanrum men jag tog en panadol och lyckades somna efter två, vaknade 05.17 av en stark värk och så behövde jag kissa. Fyfan vilken plåga det var att stiga upp och gå och kissa, gjorde så ONT! Men fick sedan somnat om igen och vaknade runt 9, värkarna började då igen och jag har tagit en panadol och stått i duschen ett tag. Resten av slemproppen släppte så jag passade på att börja packa ner saker jag ska ha med till BB. Värkar är inte alls som jag trodde, jag trodde ju det skulle göra så ont att jag inte kan prata eller något alls så det tog länge innan jag förstod att det faktiskt var värkar.
Skickade iväg sambon till sina föräldrars med en nyckel hit så någon kan ta hand om Max och så skulle han och köpa mandariner och snickers åt mig :)
Ännu är jag inte ett dugg nervös, varför är jag inte nervös? Lite sur är jag ju för jag missar troligtvist Breaking Dawn :( får vänta tills det går att ladda ner den...

Passade på att tvätta bebisens nya kläder oxå så nu slipper jag tvätta bebiskläder på någon vecka. Städade även wc och sovrummet, vek kläder och blev galen på sambons strumpor. De ser lika ut men har ränder på skaftet, och vissa har bara en rand medans vissa har fyra och då måste man sätta en rand med en rand, för ränderna är som "storkek". Tog över en halvtimme för mig att diska lite.
Gick även och plockade upp mandarinskal från golvet, slängde ungefär hälften av all mat vi har i kylskåp och svalskåp och var ut med roskis, upptäckte att den där dumma katten hade dragit upp mitt skosnöre, blev galen på honom och hade lust att sätta mig och gråta, bet ihop och band skon. Blev galen på katten, slängde ut honom, njöt av att det var lungt och jag kunde ha upp dörren till sovrummet sålänge jag städade där, släppte in Max, blev galen på honom - ropade lite åt honom och slängde sedan ut honom. Hämtade posten, släppte in Max, åt, blev galen på Max, slängde ut honom. Släppte in Max. Sambon kom hem och jag är inte ett dugg förvånad över att han inte gjort ett piss idag, han sa att han skulle dammsuga men icke sa nicke. Så här sitter jag och är förbannad, tvättkorgen är full för sambon kan inte sätta sina smutsiga kläder så jag får tvätta dem. Lägenheten ser ut som jag vet inte vad. Jag måste torka ur alla köksskåp vi har, vill inte ha maskar här. Måste torka damm ännu innan bebis ska komma och har ännu lite bebisgrejsimojs att köpa och att torka av.
Köket ska städas och vardagsrummet. Måste handla, vi har just ingen mat(förutom det i frysen som jag kan värma då bebis har kommit och sambon jobbar). Jag måste städa kylskåp och svalskåp, måste byta sängkläder och jag blir galen! Så mycket att göra och ifall inte bebis tittar ut själv blir jag igångsatt redan om 16 dagar!! Hur ska jag hinna? Och sambon misstänker bebis kommer denna helg. Hoppas inte för jag har mycket att göra. En hel massa kläder att tvätta. Och jag ska baka.
Julklappar ska köpas och jag är för tillfället fattig, kommer pengar 18 november och då kommer jag knappast springa runt och köpa julklappar, att jag inte tänkt på det förr! Ska ge syrran råstampade lingon, måste hälsa på mamma och pappa så mamma får sina burkar tillbax. Måste hälsa på sambons föräldrar. Jag vill hinna och hälsa på farmor innan bebis kommer, har inte träffat farmor sedan i augusti? Hoppas verkligen inte att bebis kommer ännu, har inte tid.
Känner jag sambon rätt så kommer han inte tänka på att dammsuga innan jag har värkar, då är det försent så jag får väl göra det själv. Han gör inget på jobbet för tillfället, idag vek han en tröja på jobbet och skrev en beskrivning på hur han gjorde. Imorgon ska de bygga med lego. Och onsdag ska vi till rådgivning. För mycket att göra, för lite tid. Hur står folk ut?! Har redan kommit mer disk och katten blev nyss utslängd igen.
Orkar inte! Har ont överallt. Jag blir ju galen! Om kattfan inte låter mig vara imorgon så får han allt bli utekatt på heltid, hoppas han blir uppäten av grannens stora fula frass.
Skulle kunna gå och gråta eller något, måste duscha men orkar inte stå mer idag. Snart blir jag hungrig igen och jag åt just. HOPPAS HOPPAS HOPPAS att sambon får tummen ur röven och dammsugar imorgon, jag tål nämnligen inte våran dammsugare, sladden är så kort att man måste dra ur då man dammsugit halva rummet och stöpsla i på andra sidan. Då är rummet inte så stort...
Hahahaha, jag kan ju drömma. Vi ska handla imorgon, jag får ta och dammsuga själv. Så nu är morgondagen fullbokad - tvätta kläder, damma, dammsuga, byta sängkläder, släng ut täcken, kuddar, filtar, mattor, tvätta golv, jaga katt, handla, tvätta kläder, diska och då ska jag få intryckt mat däremellan. Mamma hur har du stått ut? Du måste ju vara superwoman eller något!

Ungefär en timmes sömn inatt, wihuu. Körde iväg till mammas och pappas efter att sambon hoppat av hos sina föräldrars. Runt halv 9 imorse var jag vid mammas och pappas då och åt lite till där och åkte sedan med mamma och lillasyrran in till stan där även storasyrran kom med oss. Heldag på stan, faktiskt riktigt kul och jag klarade jättebra av att gå runt, runt, runt hela tiden. Tror t.o.m att det gick bättre idag än vad det gjort förr när jag inte hade magen. Händerna svällde upp något otroligt och då jag sa åt lillsyrran att det är vatten i dem utbrast hon "HAR VATTNET GÅTT?!" Hahaha :) Fick mig lite kläder som jag kan ha sedan då magen är borta, säkert får jag på mig dem nu oxå, men tror inte jag kommer använda dem än. Mamma var snäll och betalade allt, var oxå på restaurang och åt, gott var det.
När vi åkte tillbax till mammas och pappas somnade jag och vaknade till varje gång jag började att snarka, haha. Runt 5 hämtade jag sambon, så åkte vi hem. Bebis hade fått kläder av hans moster som bor i Sverige, blir ännu sådär smått kär i alla små, söta babykläder. Tänk att bebis ska ha dem :')
Ni får sedan ursäkta de dåliga bilderna, skyller på sambon ;)

Bebisen

Nu är bebisen ungefär 50 cm från topp till tå och väger omkring 3.1 kilo. Den växer fortfarande även om den egentligen redan är redo att födas.

De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckt av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet.

Om det är en pojke så skall hans testiklar vandrat ned i pungen vid det här laget och när den föds bör båda vara på plats. Hos omkring 1% av alla pojkar som föds har ännu inte testiklarna vandrat ner. Eftersom detta kan orsaka infertilitet och öka risken för testikelcancer så undersöker barnmorskan pojken efter förlossningen.

Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, som ännu inte är sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födelsekanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men det återgår snart till normal form.

Ögonen saknar ännu tårkanaler, vilka utvecklas först några veckor efter förlossningen.

Du

Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks-värkar. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln.

Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta.

Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.

Var och hälsa på mamma och pappa idag och när jag skulle hem så står polisen och väntar vid en korsning. Hann tänka "shit! nu far korti!" för jag körde nästan 100 på 60 väg. Var berädd att börja böla och allt, men polisen var snäll och det var bara vanlig kontroll de gör på alla som körde förbi, så fick blåsa och visa registerboken och sedan sa polisen att jag skulle köra försiktigt och ha det bra. Tur det för bebis tryckte så på pissblåsan så jag trodde jag inte skulle hinna hem, haha.
Passade även på att ha sambon att ta en bild av min mage framifrån, för senaste bilden av magen framifrån var jag ju inte ens stor :)

Vecka 26

Vecka 38. Haha, tjockis :D

Gårnatten var riktigt jobbig, kände riktigt att bebis sjönk långt långt ner, gjorde så ont så jag blev alldeles utmattad och kraftlös av smärtan så jag sov länge och med bara en enda pisspaus. Vaknade runt 11, och hade ännu ont, dock inte lika som på natten. Fick sedan riktigt ont i foten, just där jag sträckte ledbanden för snart 4 år sedan. Det jobbiga med det var ju att det gjorde precis lika ont som jag mindes som när jag sträckte ledbanden, fick gå och sova några minuter, kändes mycket bättre när jag vaknade så jag tvättade två maskiner med kläder och busade med Max, som jag för tillfället skulle ha lust att skicka dit solen aldrig lyser, haha. Han river, klättrar på mig, biter mig och är helt omöjlig. Han som var så otroligt snäll och gosig när mamma, pappa och syrran var här och städa. Måste säga att det är riktigt skönt nu då lägenheten blev så ordentligt städad att det är finare nu än det var när vi flyttade in hit. Och jag behövde inte lyfta ett finger, lite dum kände jag mig allt.